Slutspel

Samuel Becketts Slutspel får premiär den 24 oktober 2026 i regi av Karl Dunér. På scen medverkar Olof Wretling, Johan Ulveson, Kicki Bramberg och Göran Engman i en av dramatikerns mest spelade och säregna pjäser.

Det är en föreställning där det tragiska och komiska går hand i hand. I Becketts värld finns förtvivlan, väntan och hopplöshet – men också en mörk, vass humor som gör det outhärdliga märkligt mänskligt.

Ett rum vid slutets rand

Handlingen utspelar sig i ett avskilt rum där allt tycks vara på väg att ta slut. Tiden rör sig långsamt, omvärlden är nästan helt borta och kvar finns bara människorna, deras vanor och deras behov av varandra.

I rummets mitt sitter Hamm, blind och fast i sin rullstol. Vid hans sida finns Clov, som inte kan sätta sig ner. De är fångade i ett beroende som både håller dem vid liv och binder dem kvar.

Människor som inte kan lämna

Hamm och Clov är låsta vid varandra i en märklig maktkamp där ingen riktigt kan gå vidare. De talar, upprepar, minns och fortsätter spelet – kanske för att det inte finns något annat kvar att göra.

I varsin soptunna finns dessutom Hamms föräldrar, Nagg och Nell, som väntar på något så enkelt som en skorpa. Deras närvaro förstärker pjäsens absurda och djupt sorgliga humor, där människans mest grundläggande behov blottläggs på ett skoningslöst sätt.

Rutiner mot förtvivlan

Slutspel skildrar en värld där rutinerna blivit det sista skyddet mot tomheten. När naturen, framtiden och hoppet nästan har försvunnit återstår dialogen – orden som håller allting igång lite till.

Pjäsen rör sig mellan tragedi, fars och existentiell komedi. Med Becketts gråsvarta humor ställs frågor om varför vi stannar kvar, varför vi inte bryter oss loss och vad som händer när det som tidigare hållit oss lugna inte längre fungerar.

En klassiker om slutet som aldrig riktigt tar slut

Med sin säregna blandning av mörker, komik och mänsklig absurditet är Slutspel en pjäs som fortsätter att tala till nya generationer. Det är teater om beroende, väntan, makt, vanor och det märkliga i att fortsätta – även när allt verkar vara över.

I denna uppsättning möter publiken ett av Becketts mest kompromisslösa verk, tolkat av en stark ensemble och iscensatt i regi av Karl Dunér.